I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för Fotografisk bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom Fotografisk bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom Fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.

Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) går ut på. Med två fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med två personer. Utifrån de två fallbeskrivningarna ska jag försöka svara på om, och hur FMT kan skapa förutsättningar för utveckling av stabilitet. Min slutsats är att jag, med hjälp av olika sätt att ställa upp instrument, användning av attribut och sätt att utforma en session, kunnat stärka och utveckla de två personernas stabilitet..

Examensarbetet behandlar skuggor i främst fotografisk konst. Frågeställningen lyder. Vad är skuggor? Hur kan de användas i konst? Jag avser genom dessa frågor att finna exempel i konsten och sätta fokus på de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hänvisning till minnet, som en främmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild.

Vart står vi och vårat förhållande till trovärdighet i en medial värld i ständig utveckling? Hur är det med det digitala inflytandet i en analog värld? Vad händer med upplevelsen och trovärdigheten i dokumentära filmsammanhang när bilden är animerad?Med hjälp utav två informationsmässigt likvärdiga filmer undersöks hur graden av trovärdighet upplevs i en animerad dokumentär kortfilm, i förhållande till en version med Fotografisk bild. Ett antal respondenter får se filmerna och svara på tillhörande frågor i en enkätundersökning vars resultat redovisas och diskuteras i en större analys. Med hjälp av undersökningens resultat avgörs huruvida frågeställningen går att besvara samt vad dess slutsats föreslås ha för betydelse i framtida forskning inom ämnet..

Molar Incisor Hypomineralization definieras som ett specifikt tillstånd orsakat av störningar i den tidiga fasen av emaljbildning av en eller flera permanenta första molarer med eller utan involvering av permanenta incisiver. Tidigare studier har visat att standardiserad intraoral fotograferingsteknik kan vara användbar för epidemiologiska studier av emaljdefekter. Denna studies syfte var att utveckla och utvärdera en fotografisk klassificering av allvarlighetsgraden av Molar Incisor Hypomineralization genom att studera metodens validitet och reliabilitet. 164, 10-12 åriga svenska barn granskades fotografiskt avseende prevalensen av Molar Incisor Hypomineralization. Först granskades endast första molarens ocklusalyta, därefter ocklusal- och buckalyta.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av Fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.